Sekretess

Ni som vet vilka vi är som bloggar här, tänk på att inte ge ut våra namn eller annan privat information.

Från Försvarsmaktens hemsida,

"Det är särskilt viktigt att tänka på att det man skriver till varandra i e-post, på Facebook, på egna bloggar eller andra sociala medier inte får handla om kommande militär verksamhet, svagheter vid förbandet, fullständiga namn på personer och annat som kan påverka säkerheten för de som tjänstgör eller de anhöriga hemma i Sverige."

måndag 13 maj 2013

3 ensamma nätter

Tre ensamma nätter kvar! Förstår inte riktigt att det faktiskt är så och det är skönt att det inte bara är jag som tycker så. Har chattat lite och träffat de andra två gräsänkorna och vi delar många funderingar. Även om vi befinner oss i olika stadier i livet, en har varit med om detta förut en annan har inte haft så lång relation med sin kille och jag som är där mitt emellan. En med nästan vuxna barn och en med en liten...och jag där mitt emellan. Sist pratade vi bland annat om hur omgivningen uppfattar oss. När man till exempel får höra "Oj har det redan gått halva tiden", eller "Oj har det redan gått sex månader". Då tänker man lite för sig själv, "Oj lever vi i samma värld? Vad då redan?" För när man är där, mitt upp i det så är det verkligen inte "redan". Då känns det som en evighet, det mesta... Många säger också "vad skönt att det är slut nu", eller "vad skönt att det är färdigt" men så är det verkligen inte. Inklusive utbildningstiden så har våra liv varit två olika i tio månader. Vi här hemma har skapat oss nya rutiner och en ny vardag. Han där borta...flera hundra mil härifrån har skapat sig sina rutiner och sin vardag och nu startar ett helt annat arbete, att hitta "vår vardag" igen och som den erfarne sade, "det tar ett tag innan man hittar tillbaka till den gråa vardagen igen" och visst är det så även om missionen är slut så innebär det inte att allt återgår till det normala igen. Vi kommer nog att nöta och stöta på varandra länge innan det blir som vanligt...om det överhuvudtaget kommer att bli det? Det "vanliga" är kanske något helt annat nu.

Längtar massor nu och jag vet att S har haft resfeber hela dagen idag. Planet går tidigt i morgon bitti och han skulle messa när han skulle borda vid 03:30! På fredag väntar medaljceremoni i Skövde, håll tummarna för fint väder! Därefter blir det lunch/middag med några av hans kollegor med familjer, kul att få träffa dem man inte träffat förut men som man "lärt känna" via S och sociala medier och kul att få träffas alla. De "fruar" som jag umgåtts med här hemma och dem som S jobbat med där borta...




torsdag 9 maj 2013

Snart bara en vecka

Nu rullar det på! Dessutom är jag och tjejerna lediga i fyra dagar, ska bli skönt! Då ska det grejas inför makens hemkomst OCH för ett stundande 11års firande.

Ja, tänk att vi faktiskt har klarat det, jag och mina tjejer här hemma och S där borta i Affeland.
Jag hade aldrig klarat mig utan min vän och kollega med familj. Eller mitt jobb som jag oftast mår rätt så bra på, även om det stundtals känns "kackligt". Hade jag inte haft ett jobb att gå till där jag får skratta och gilla mina uppgifter hade dessa månader gått otroligt långsamt och varit betydligt mer tungsinta än vad de varit nu.

Jag klappar mig själv på axeln och inser att det går även om jag stundtals haft mord i sinnet... Över bilar, brunnslock, snö och en panna som ska sotas. Å andra sidan hade jag kanske inte behövt så stor klapp på axeln om allt fungerat smärtfritt där jag inte behövt bevisa för mig själv att jag klarar av att fixa problem.

I morgon väntar en ny fikadejt med två andra gräsänkor, det var väldigt trevligt att träffas sist och skönt att ventilera det vi faktiskt går igenom tillsammans. Jag förstår dem och de förstår mig. Synd att vi inte kom igång med träffarna tidigare...

Snart är tio månaders särboliv över!

fredag 3 maj 2013

14.

Idag är det 14 dagar kvar tills det är över. Hemlängtan är stark och dagarna räknas ner nu. Snart ses vi igen familjen! /S
Published with Blogger-droid v1.6.8

söndag 28 april 2013

19

Snart... snart är 10 månaders gräsänketid över!
men nu är jag LESS!

måndag 15 april 2013

32

Så har det gått några dagar till... efter ett par veckors sällskap av min mor är vi åter "ensamma".
Kvällarna blir längre och längre och varmare och varmare. I går eftermiddag var vi ute länge och påtade i trädgården, som jag har längtat!
Pratade med grannfrun som har en man i samma bransch och hennes man hade varit iväg på mission för några år sedan fast då under sommartid. Vi diskuterade vad som var värst, vintertid när allt är mörkt och man mest sitter inne eller på sommaren när kvällarna blir så långa. Ja det är nog lika illa oavsett kom vi fram till. Fick ett par uppmuntrande ord på vägen...

Jag är riktigt riktigt less nu och det krävs väldigt lite för att jag ska ilskna till eller bli irriterad över saker. Små saker i vardagen som annars inte skulle röra mig i ryggen, bland annat på jobbet, idag har det känts som jag har jobbat i en hönsgård! Det första jag gjorde när jag kom hem var att kolla på arbetsförmedlingens hemsida...

I helgen försökte jag byta däck...jag gick bet! Det tar emot att inte klara sig själv, fick boka tid på däckfirman. Nederlag.








torsdag 11 april 2013

Film

Tyvärr går denna film inte att bädda in på bloggen än... men ni kan se den genom att klicka på länken.
Återigen en väldigt bra "film" från Invidzonen!

Utlandsveteran




onsdag 10 april 2013

POST

Tänk vad några vykort kan göra för humöret. :-) Tack Familjen och svärmor för dem.
Published with Blogger-droid v1.6.8